det gör inte ont längre
så mycket har förändrats.
för första gången i mitt liv känner jag mig... självständig. som om jag har hittat den del av mig själv som egentligen kan tänka. och jag är fri. för ett tag åtminstone.
och jag minns fortfarande den där kvällen under stjärnorna vid det brusande havet. jag minns hans ord. hans hand. kylan som kröp innanför nylonstrumporna. jag minns att jag trodde att jag kunde bli kär, att det kunde bli vi.
men så blev det inte. (och det gör inget.)
för första gången i mitt liv känner jag mig... självständig. som om jag har hittat den del av mig själv som egentligen kan tänka. och jag är fri. för ett tag åtminstone.
och jag minns fortfarande den där kvällen under stjärnorna vid det brusande havet. jag minns hans ord. hans hand. kylan som kröp innanför nylonstrumporna. jag minns att jag trodde att jag kunde bli kär, att det kunde bli vi.
men så blev det inte. (och det gör inget.)
Kommentarer
Postat av: A
Vad glad jag blir att läsa att du mår bra. Det piggar upp mig, då jag just nu inte mår så bra. Och det där att du känner dig självständig.. Så bra för dig! Det är något som jag har väldigt svårt med. Att stå på egna ben och göra saker som jag vill, tycka som jag vill och så.
Trackback
